Förstamajdemonstrationstalarstolsuppsättare...
När man va liten och skulle tävla i vem som kunde det längsta ordet, så var rubriken alltid mitt bidrag. Nu så känns det ju inte ens som att det är ett ord...?
Men nu var det egentligen inte långa ord som jag va ute efter, utan datumet första maj.
Igår och idag så snackade jag med chefen om att jag har blivit erbjuden ett nytt jobb. Han tog det faktiskt riktigt bra och sa att han kunde förstå att det var lockande. Sen så ville han försäkra sig om att jag var helt säker på att jag skulle trivas på det nya stället. Det skönaste var att han sa att han verkligen inte ville att jag skulle sluta, men ändå stötta mig med bl.a. rekommendationspapper och tips om jag bestämde mig för att sluta. Han avslutade med att jag alltid var välkommen tillbaks.
Det uppstod även en utmaning, för han sa även att han tyvärr inte kunde släppa mig innan uppsägningstiden hade gått ut, jag måste ju bland annat utbilda min ersättare. Så efter ett samtal till den blivande chefen, så bestämde vi att mitt startdatum ska bli den första maj.
Känns ju som att allt är klappat och klart nu. :)
Men nu var det egentligen inte långa ord som jag va ute efter, utan datumet första maj.
Igår och idag så snackade jag med chefen om att jag har blivit erbjuden ett nytt jobb. Han tog det faktiskt riktigt bra och sa att han kunde förstå att det var lockande. Sen så ville han försäkra sig om att jag var helt säker på att jag skulle trivas på det nya stället. Det skönaste var att han sa att han verkligen inte ville att jag skulle sluta, men ändå stötta mig med bl.a. rekommendationspapper och tips om jag bestämde mig för att sluta. Han avslutade med att jag alltid var välkommen tillbaks.
Det uppstod även en utmaning, för han sa även att han tyvärr inte kunde släppa mig innan uppsägningstiden hade gått ut, jag måste ju bland annat utbilda min ersättare. Så efter ett samtal till den blivande chefen, så bestämde vi att mitt startdatum ska bli den första maj.
Känns ju som att allt är klappat och klart nu. :)
Medvind
Äntligen så har jag fått lite medvind på jobbsidan. Igår va kollegan tillbaks efter att ha varit sjuk i två veckor, så jag kunde sakta men säkert börja komma ikapp igen. Fast det spelar nog inte så stor roll ändå i och med att JAG FICK DET NYA JOBBET!
Dagens utmaning blir att först att ta reda på om jag verkligen har två månaders uppsägningstid och sen snacka med chefen... han kan ju inte va så vrång att han tvingar mig att stanna båda månaderna ut?!
Dagens utmaning blir att först att ta reda på om jag verkligen har två månaders uppsägningstid och sen snacka med chefen... han kan ju inte va så vrång att han tvingar mig att stanna båda månaderna ut?!
Går du hit ofta eller...?
I och med att jag jobbar ganska centralt inne i stan, så finns det ett ganska stort utbud av ställen att dricka öl på efter jobbet. Tidigare så hängde vi ganska ofta på ett sunkhak bara 50 meter från jobbet med extremt otrevlig personal, men billig öl.
Nu har vi hittat ett nytt ställe, som visserligen ligger lite längre bort, men fortfarande har låga priser och dessutom trevlig personal. I onsdags antog jag mig uppgiften att göra oss till stammisar och jag valde då ut en av servitriserna för att lyckas med detta.
Förrutom att jag gjorde så enkla saker som att slänga på ett litet leende varje gång hon gick förbi, så blandade vi även in henne i en diskussion kring vilken färg jag har på min mössa. Hon, precis som alla andra under kvällen svarade tyvärr fel och ansåg att mössan va lila istället för rosa.
Kronan på verket under kvällen var när jag beställde sa att jag ville beställa min favoritdrink. Diskussionen lät något i stil med detta:
Jag: Hej, jag skulle vilja beställa min favoritdrink.
Hon: Okej, vilken drink vill du ha?
Jag: Jag vet inte riktigt än vad den heter...
Hon: Okej, men vad är det i då?
Jag: Det vet jag inte riktigt heller än, men jag tänkte att du kanske kunde blanda en drink som kan bli min favorit?
Hon: Haha okej, det ska vi nog kunna fixa. (stort leende)
När hon är på väg tillbaks mot baren så skriker min kompis: "Tänk schlager, så blir det bra!"
Jag fick en ganska syrlig drink, som visserligen va god, men inte riktigt helt perfekt. Vi kom överens om att vi skulle jobba på saken nästa gång.
Nu har vi hittat ett nytt ställe, som visserligen ligger lite längre bort, men fortfarande har låga priser och dessutom trevlig personal. I onsdags antog jag mig uppgiften att göra oss till stammisar och jag valde då ut en av servitriserna för att lyckas med detta.
Förrutom att jag gjorde så enkla saker som att slänga på ett litet leende varje gång hon gick förbi, så blandade vi även in henne i en diskussion kring vilken färg jag har på min mössa. Hon, precis som alla andra under kvällen svarade tyvärr fel och ansåg att mössan va lila istället för rosa.
Kronan på verket under kvällen var när jag beställde sa att jag ville beställa min favoritdrink. Diskussionen lät något i stil med detta:
Jag: Hej, jag skulle vilja beställa min favoritdrink.
Hon: Okej, vilken drink vill du ha?
Jag: Jag vet inte riktigt än vad den heter...
Hon: Okej, men vad är det i då?
Jag: Det vet jag inte riktigt heller än, men jag tänkte att du kanske kunde blanda en drink som kan bli min favorit?
Hon: Haha okej, det ska vi nog kunna fixa. (stort leende)
När hon är på väg tillbaks mot baren så skriker min kompis: "Tänk schlager, så blir det bra!"
Jag fick en ganska syrlig drink, som visserligen va god, men inte riktigt helt perfekt. Vi kom överens om att vi skulle jobba på saken nästa gång.
Press, hets och stress!
Jag e verkligen inte på topp just nu. På jobbet är det mer än nånsin tidigare och på detta får man en sjukskriven kollega under två veckors tid. Att hinna med två personers arbete plus alla mina extragrejer känns helt omöjligt. På detta har man en chef som inte verkar bry sig... Nu har det gått så långt att jag har blivit snudd på apatisk och helt enkelt inte orkar bry mig längre. Palla att gå runt med en klump i magen liksom?
Detta oväntade sjukdomsfall gjorde även så att jag var tvungen att skjuta på den sista träffen med personerna från jobbet jag har sökt. Som tur är, så bestämde vi att vi skulle höras i början på nästa vecka, men nu får det inte skita sig igen, för då kanske de tröttnar...
Jag hoppas fan på en bra helg, för nu behöver jag det mer än nånsin!
Detta oväntade sjukdomsfall gjorde även så att jag var tvungen att skjuta på den sista träffen med personerna från jobbet jag har sökt. Som tur är, så bestämde vi att vi skulle höras i början på nästa vecka, men nu får det inte skita sig igen, för då kanske de tröttnar...
Jag hoppas fan på en bra helg, för nu behöver jag det mer än nånsin!
FÖR socialt kompetent?
För att ni ska lära känna mig lite mer, så tänkte jag dela med mig av ett problem jag har. Det kan säkert verka trivialt, men kan faktiskt ställa till med trubbel ibland...
Jag är killen som vet vad tjejen på Pressbyrån heter och vad hon gjorde på hennes semester. Jag är killen som trots att vissa ibland kan tveka att jag ens är 18, inte har det minsta problem med att handla på systemet utan att visa leg, för att den polska kvinnan i kassan tycker att jag är speciell och lätt att komma ihåg. Jag är killen som har en diskussion igång med VARENDA människa på jobbet, för att man aldrig vet när man kan behöva deras hjälp. Det här kanske inte verkar vara något problem, utan ett ganska skönt liv att leva? Så nu ska jag förklara vad problemet är.
Om man är en kille som har mängder med ytliga kontakter, hur ska man då nånsin kunna lära känna nån på riktigt? Inte bara vara snubben man alltid ler åt och morsar på i korridoren, utan han som faktiskt känner dig på djupet. Man kanske borde bli lite mer mystisk och inåtvänd...?
Manlig logik
Kylskåpet är nästan tomt, det finns bara lite var av allt, men inte tillräckligt mycket för att laga till nånting att äta. När nåt sånt här händer, så finns det bara två alternativ; fortsätta att vara hungrig eller gå att handla. Jag är inget stort fan av hunger, så det blev en tripp mot affären. Här kommer då den manliga logiken in...
Om jag har ansträngt mig så pass mycket och faktiskt går ut igen efter att ha kommit hem, ska jag då behöva fortsätta ansträngningen när jag väl kommer hem genom att laga mat? Svaret är självklart nej...
Så istället för att köpa lite råvaror och svänga ihop nånting gott här hemma, så blev det en kebabtallrik att ta med. Självklart leder detta till att samma problem kommer att uppstå imorrn, men vad fan gör det ikväll?
Fokus på nuet
Jag har märkt att när det är något nytt stort på gång, så får jag svårt att fokusera på nuet. Idag så satt jag på jobbet och lyssnade kring visioner företaget har inför framtiden och det enda jag kan tänka är att inte kommer att va kvar när alla grejer ska hända. Jag snackar förstås om det (eventuella) nya jobbet igen, för på torsdag ska jag dit igen och får då veta om de vill ha mig.
Problemet med mig, är att jag i många fall vägrar ge mig innan jag har lyckats, så om jag inte skulle få det här jobbet skulle det bli tufft. Jag har liksom redan börjat ställa in mig på att jobba där...
Det skulle nog bli svårt att behålla jobbmoralen på det gamla jobbet om det skulle skita sig, så vad gör man i såna fall?
Problemet med mig, är att jag i många fall vägrar ge mig innan jag har lyckats, så om jag inte skulle få det här jobbet skulle det bli tufft. Jag har liksom redan börjat ställa in mig på att jobba där...
Det skulle nog bli svårt att behålla jobbmoralen på det gamla jobbet om det skulle skita sig, så vad gör man i såna fall?
Så dåliga att de blir bra!
Det finns vissa låtar som är så dåliga, så att efter man har hört de några gånger, så blir de bra. Ett bra ställe att hitta dessa låtar, är självklart melodifestivalen. Så här bjuder jag på två såna låtar, en från i år och en från 2008.
Kör några gånger på varje, så ska ni se att det sitter sen!
Kör några gånger på varje, så ska ni se att det sitter sen!
En bra säljare?
I och med att det snart kanske vankas nytt jobb, så har jag börjat tänka över hur jag är som säljare. Om det skulle bli så att jag börjar på det nya stället, så kommer det att ställas högre krav på mina säljande förmågor.
I min roll idag, så handlar det allt som oftast inte om rena säljavslut, där man kommer överens om ett pris och sedan gör en deal, utan snarare att sälja in ett koncept som sedan ska generera pengar under en längre tid.
Under gårdagen så fick jag det bekräftat att jag inte behöver oroa mig.
Efter att ha gjort ett rent avslut (med pris och allt), där en kund ville anlita våra tjänster till en fest, så blev jag dessutom inbjuden till festen. Till skillnad från min kollega, som får inbjudningar bara på grund av arbetsrollen hon befinner sig, så handlade det här om att jag faktiskt va en så skön person.
I min roll idag, så handlar det allt som oftast inte om rena säljavslut, där man kommer överens om ett pris och sedan gör en deal, utan snarare att sälja in ett koncept som sedan ska generera pengar under en längre tid.
Under gårdagen så fick jag det bekräftat att jag inte behöver oroa mig.
Efter att ha gjort ett rent avslut (med pris och allt), där en kund ville anlita våra tjänster till en fest, så blev jag dessutom inbjuden till festen. Till skillnad från min kollega, som får inbjudningar bara på grund av arbetsrollen hon befinner sig, så handlade det här om att jag faktiskt va en så skön person.
Borde inte använda borde
Helgen närmar sig med stormsteg och för bara något år sen var det automatiskt synonymt med fest/återställare. Det va ju ingen ovanlighet att man va ute tre ggr/vecka och att vara bakis var något man lärde sig att leva med.
Men när jag tänker på helgen nu, så känns det bara underbart att få krypa ner under täcket och köra ett maraton av nån schysst serie istället. Vad är det som har hänt egentligen?!
Nån kanske tycker att man borde rycka upp sig lite, för jag vet ju att om man väl lyckas ta sig ut, så är man ju kung på dansgolvet igen. Men efter hård träning har jag lyckats stryka ordet borde ur mitt vokabulär och gör helt enkelt vad som faller mig in istället.
Avdankad kärring
Sitter just nu på jobbet och tvingas lyssna på en av mina kollegor som babblar på om hur viktig hon är. Hon är dryga 40 och har en blogg på Finest.se och igår, så var det tydligen nån gala där bästa blogg skulle utses.
Det roliga är, att det enda hon skriver om i bloggen är alla tillställningar som hon blir bjuden på (och måste tacka nej till för att de krockar med varandra). Det som hon inte fattar är att folk bara bjuder henne på grund av den rollen hon har här på företaget och inte på grund av personen hon är. Självinsikt noll?
Jag va ju självklart inte närvarande på den där galan igår, men jag kan tänka mig att även fast hon säger idag att hon visste att hon inte skulle vinna, så satt hon säkert där som en översminkad kärring, mitt i sin livskris a la Svenska Hollywoodfruar och hoppades som aldrig förr.
Det roliga är, att det enda hon skriver om i bloggen är alla tillställningar som hon blir bjuden på (och måste tacka nej till för att de krockar med varandra). Det som hon inte fattar är att folk bara bjuder henne på grund av den rollen hon har här på företaget och inte på grund av personen hon är. Självinsikt noll?
Jag va ju självklart inte närvarande på den där galan igår, men jag kan tänka mig att även fast hon säger idag att hon visste att hon inte skulle vinna, så satt hon säkert där som en översminkad kärring, mitt i sin livskris a la Svenska Hollywoodfruar och hoppades som aldrig förr.
Ursäkta, tar ni kort?
Jag är så jäkla trött på att behöva ställa den frågan. Om det ligger en ligger butik precis i uppgången vid en tunnelbanestation, så borde man kunna räkna med att det ska gå att betala med sitt kort. Det går ju t.o.m. att köpa en lapdance på en strippklubb med kortet, men om jag vill ha något att dricka på vägen hem, så ska jag behöva betala med kontanter?
Sen så finns det ju de butiker som ska ta en extra avgift varje gång man betalar med kortet. Tyvärr så är vi svenskar alldeles för stressade och oförmögna att stå på oss, så vi köper det. Gång, på gång, på gång... Kom igen, det är ju för fan 2010!
Sen så finns det ju de butiker som ska ta en extra avgift varje gång man betalar med kortet. Tyvärr så är vi svenskar alldeles för stressade och oförmögna att stå på oss, så vi köper det. Gång, på gång, på gång... Kom igen, det är ju för fan 2010!
Flying solo
Fick ett sms 06:15 i morse där min kollega skrev att han är sjuk idag. Jag som redan har häcken full, kommer därför att behöva jobba typ 250% idag... Jag skulle gärna vilja gnälla lite över det, men jag vet ju att det inte hjälper.
Så det är bara att bita ihop och köra så det ryker!
Så det är bara att bita ihop och köra så det ryker!
Intressant vändning
Jag insåg redan från början när jag startade den här bloggen, att jag skulle kunna uppfattas som ganska enkelspårig. Jag valde ett snävt och stereotypiskt ämne medvetet, för att jag helt enkelt tycker att det är kul att snacka om sånt som kan anses vara tabu, även om vissa saker jag skrivit kan vara ganska kryddade. Men igår så hände något...
Jag gick emot min magkänsla och gav ut den här bloggadressen till nån som faktiskt vet vem jag är. Det gav mig en ganska bra väckarklocka, för ord som desperat och patetisk dök upp som reaktion på vad jag hade skrivit. Varför har ni inte sagt något?! :P
Så från och med ny, så blir det en breddning här. Jag kommer inte längre att vara så snäv, utan ta upp alla knäppa saker som dyker upp i huvudet.
Det finns bara en regel... ingen censur.
Jag gick emot min magkänsla och gav ut den här bloggadressen till nån som faktiskt vet vem jag är. Det gav mig en ganska bra väckarklocka, för ord som desperat och patetisk dök upp som reaktion på vad jag hade skrivit. Varför har ni inte sagt något?! :P
Så från och med ny, så blir det en breddning här. Jag kommer inte längre att vara så snäv, utan ta upp alla knäppa saker som dyker upp i huvudet.
Det finns bara en regel... ingen censur.
Hjärtklappning
Mitt hjärta slår i 180 och mina händer skakar... För några minuter sen, så gjorde jag den värsta rushen jag nånsin har gjort.
Det är inte så att jag är snål eller nåt, men om jag tycker att nånting inte fungerar som det ska, men det ändå inte finns något vettigt alternativ, så väljer jag helt enkelt att inte betala fullt ut för det. I det här fallet handlar det om SL.
Helt plötsligt när jag sitter på tunnelbanan med mössan neddragen och lyssnar på musik, så knackar någon mig på axeln. Jag tittar upp och där står det en securitasvakt. Först så fick jag för mig att han kanske trodde att jag va full eller nåt, men sen så kom jag på att de har tagit över biljettkontrollen här i Stockholm.
Det är inte så att jag inte betalar alls när jag åker, utan jag åker på reducerat pris. Tycker det känns helt rimligt i och med att kvalitén man får är reducerad.
För att man ska kunna åka på reducerat pris, så krävs det att man är under 20 år, så jag har lärt mig ett personnnummer med tillhörande adress utantill... trodde jag. När han dubbelkollade mina uppgifter och vi kommit så långt som till adressen, så frågade han mig plötsligt igen vilken adress jag bodde på. Jag upprepade adressen en gång till och han skakade på huvudet. Då fattade jag att det var kört.
Trots att han fortfarande höll mitt kort i handen, så la jag benen på ryggen och sprang allt vad jag orkade! Tur att jag tidigare sagt att jag skulle av på stationen vi var vid, så jag inte satt fast på tunnelbanan. Även om det känns lite surt att behöva köpa ett nytt kort, så är det ändå värt det, med tanke på att jag har åkt på reducerat kort i tre år.
Det är inte så att jag är snål eller nåt, men om jag tycker att nånting inte fungerar som det ska, men det ändå inte finns något vettigt alternativ, så väljer jag helt enkelt att inte betala fullt ut för det. I det här fallet handlar det om SL.
Helt plötsligt när jag sitter på tunnelbanan med mössan neddragen och lyssnar på musik, så knackar någon mig på axeln. Jag tittar upp och där står det en securitasvakt. Först så fick jag för mig att han kanske trodde att jag va full eller nåt, men sen så kom jag på att de har tagit över biljettkontrollen här i Stockholm.
Det är inte så att jag inte betalar alls när jag åker, utan jag åker på reducerat pris. Tycker det känns helt rimligt i och med att kvalitén man får är reducerad.
För att man ska kunna åka på reducerat pris, så krävs det att man är under 20 år, så jag har lärt mig ett personnnummer med tillhörande adress utantill... trodde jag. När han dubbelkollade mina uppgifter och vi kommit så långt som till adressen, så frågade han mig plötsligt igen vilken adress jag bodde på. Jag upprepade adressen en gång till och han skakade på huvudet. Då fattade jag att det var kört.
Trots att han fortfarande höll mitt kort i handen, så la jag benen på ryggen och sprang allt vad jag orkade! Tur att jag tidigare sagt att jag skulle av på stationen vi var vid, så jag inte satt fast på tunnelbanan. Även om det känns lite surt att behöva köpa ett nytt kort, så är det ändå värt det, med tanke på att jag har åkt på reducerat kort i tre år.
